Skrivet av: Lars Blixt | november 1, 2013

I arkivariens fotspår

Objekten är prydligt uppradade. Damm fyller den unkna lokalen, som till fullo bevarar gårdagen. Samtliga dokument återfinns i bokstavsordning, men kategoriseringen är mer omfattande än så. Med rätt förhandsinformation kan allt i rummet lokaliseras, med rätt sökord frambringas allt med relevans. Välkommen till arkivet – de faktiska dokumentens hemvist och gravplats.

Bild

Arkiven genomsyras av genomtänkthet. En mångfald spelregler måste kontinuerligt följas – bevaring, överföring, förvaring, kategorisering sker alla efter uppsatta regler. Arkivarien är likt en domare den som ansvarar för att rätt beslut tas i de ordnade dokumentens namn. Dock varierar befogenheterna enormt – från att vara anställd och livnära sig på yrket, till att kategorisera familjens fotoalbum på ren hobbybasis.

Omfattande fysiska arkiv har länge varit verklighet för flertalet organisationer, det är, så att säga, tradition av ha anställda sekreterare/handläggare som ordnar papper, fakturor och andra dokument. Dessvärre förändras allt över tid, så även dokumenten – de har gått från analoga till digitala. Istället för att begränsas av fysiskt utrymme, i form av faktiska arkiv, kan nu enorma mängder dokument lagras på jämförelsevis obefintligt små utrymmen. Istället för fysisk kopiering kan dokument delas med en knapptryckning. Vi skapar mer, mottar mer och lagrar mer. Men var befinner sig 2013 års arkivarie?

Atrkivarien är inte död, yrkesrollen finns fortfarande, men har delvis en annan roll. Och i det privata näringslivet syns inte många arkivarier. Hur har då företagen anpassat sig till de rådande förhållande och den växande informationshögen? Generellt sett kan man säga att de inte har anpassat sig ö.h.t. Utvecklingen gick nästintill för fort för det ordnade dokumentens bästa. De anställda skapar s.k. “informationsöar” – de isolerar sina egna dokument genom att t.ex. enbart spara dessa på den egna hårddisken, vilket gör att de blir oåtkomliga för andra. Mappstrukturen, som det i arkivens fall satts stor tillit till, sviktar när belastningen ökar – istället för att underlätta sökningar försvårar de dem, då det uppstår stora svårigheter att navigera i andras mappar, och även ibland i ens egna. Mängden information är överväldigande, och det saknas vägar att tygla och sammanföra den.

Det behövs spelregler, även när det regler arkivering och hantering av digital dokumentation, så att effektiviteten hos det digitala skapandet och delandet inte blir ett hinder, som minskar kvaliteten, ökar kostnaderna och framförallt förvirrar alla som söker tillgång till dokumentationen. Företag kan inte sakna övergripande struktur gällande dokument och dess hantering, om de inte önskar drunkna i informationsfloden som är den digitala erans påföljd, om dokumenten inte tyglas. Spelreglerna behöver förflyttas från fysiska till digitala arkiv – så att det inte enbart är arkivarien som upprätthåller ordning och effektivitet. Dokumenten bör hanteras, bevaras och kategoriseras, oavsett format. Det är först när detta uppnås som vi faktiskt följer arkivariens fotspår i den digitala världen.

Annonser
Skrivet av: Lars Blixt | november 9, 2012

Kriget om nya versioner.

Fredagskväll och kan fortfarande inte släpa vad som kan vara nyttigt med SharePoint 2013. Snart slår Microsoft på stora trumman och lovar guld och gröna skogar. Många av mina arbetskamrater har åkt iväg på  SharePoint konferens i Las Vegas, vadå jag bitter att jag inte fick åka? Nej inte jag … 

Själv funderar jag fortfarande på nyttan med en ny version. Vad tjänar vi på det och vad blir bättre? Igår höll jag ett seminarium om vad jag tror är nyheterna som gör att organisationer kommer att uppdatera. Det är intressant att fundera om mina analyser slår in, vi får se om två-tre år. Presentationen finns här.

Trevlig helg

Skrivet av: Lars Blixt | augusti 1, 2012

Presentation av nya IT-produkter fällor

Sitter vid mitt kök med en dator och surfar runt för att lära mig vilka förändringar/förbättringar nya Sharepoint 2013 kommer att få. Tänkta bara reflektera lite kring mitt sökande och inlärning kring Microsoft 2013 produkter. Se detta som ett första inlägg kring Sharepoint 2013, tänkte sedan försöka sammanfatta förändringarna/förbättringarna i en egen bloggpost.

Tekniken i fokus

Ska börja med att delvis försvara Microsoft innan jag börjar min kritik. Jag bör inte vara alltför bitsk mot den hand som indirekt föder mig. Microsoft har släppt en beta och det mesta av det jag har läst och sett i fråga om produkten kommer ifrån Microsoft och de är ganska tydliga med materialet de har släppt främst är till för IT-tekniker. Men jag tycker att de missar affärsnyttan med deras nya förändringar, det borde vara lite mera affärstänk kring lanseringen. Det känns som det endast är tekniker som har jobbat med materialet. De borde inse att de som beslutar om en uppgradering vill säkert veta mer än bara att nu kan man göra si och så och nu byter vi namn, det som innan hette si heter numera så.

Om jag ska tänka positivt så kan man se det som att de har lämnat över mycket av det jobbet på konsulterna som ska sälja deras produkter. Men skulle det inte vara bättre om man hade förberett och kommunicerat ut affärsnyttan lite bättre. Jag tror att det finns djupgående tankar vilka funktioner som man valt att utveckla och vilka man låtit bli.

En tänkt förklaring till varför man kommunicerar som man gör

Jag har inte arbetat på Microsoft, så min förklaring är min avancerade gissning, men tror inte att Microsoft är unikt om man jmf med andra teknikföretag .

Min förklaring är dels att det är för många tekniker som har blivit befordrade och de sitter fast i funktioner och funktionalitet. Produkter och teknik blir mer avancerat och de som kan sakerna på djupet, blir också de som får presentera och dokumentera dem. De kan också vara så att Microsoft har ett väldigt utförligt material internt som jag efterlyser men de har delat med sig av det vare sig till allmänheten eller deras partner. Men varför man inte lägger ner mer tid och kvalitet på att kommunicera en ny produkt av den här storleken är för mig en gåta, även om det bara är en beta.

Vad är lösningen?

Samarbeta mellan tekniker, affärsutvecklar, kommunikatörer och säljare och ta tillsammans fram material och presentationer. Tänk lite utifrån slutanvändaren. Tänk i flöden och processer och vissa skillnaden mellan gammalt och nytt. Om det nu är prestandaökning man pratar om, vissa två lösningar live, där man kan se skillnaden mellan dem och också förklarar hur mycket man sparar på det. Ta fram argument. Tala om vilka processer och arbetssätt som det nya verktyget stödjer på ett bättre sätt.

Hela inlägget kan också ses i perspektivet att jag måste anstränga mig för att göra mitt jobb, och det är jobbigt speciellt efter andra arbetsdagen efter semestern.

Och slutklämmen är att Sharepoint 2013 är lösningen på dina problem, jag ska snart skriva en post om varför det är så.

Skrivet av: Lars Blixt | april 11, 2011

Vad är problemet idag med dokumenthantering?

Handen på hjärtat, visst har du både privat och professionellt ibland svårt att hitta rätt information? Du är inte ensam se DN artikeln kring att vi slösar bort vår arbetstid. Hur kunde det bli så här? Varför ska vi syssla med med dokumenthantering? Med dokumentering menar jag i stort sett samma sak som wikipedias definition, dvs följande delar   

  1. Skapa/upprätta dokument
  2. Fastställande/godkännande av dokumentet
  3. Förändring av dokumentet
  4. Hitta/söka dokumentet
  5. Arkivering/Rensning.

Varför dokumenthantering?

Sedan persondatorns intåg på arbetsplatser har informationsmängden i organisationer ökat drastiskt. Det har blivit enklare att skapa och spara elektroniska dokument samt att kommunikationen med elektroniska dokument har ökat, detta sammantaget gör att dokumenten ganska snart blir svåra att överblicka. Det krävs en plan och struktur för att skapa ordning och reda på sin organisations dokumentation. 

Grundtanken är att det ska vara enkelt och effektivt att hantera information i organisation för hela verksamheten. Men handen på hjärtat hur ser det ut i din organisation?

  • Är det lätt att hitta relevanta dokument?
  • Vet vi säkert vilken version av dokumentet som är gällande och var jag hittar den senaste versionen?
  • Kan alla som behöver det komma åt den relevanta informationen?

Vanligt med Informationsöar

Idag är det vanligt i organisationer att informationen finns på många olika platser. Organisationen använder sig av filservrar, personlig hårddiskar och egen e-post som dokumenthantering. Dessa informationsöar är svåra att överblicka och nå.

För en användare som ska hitta ett specifikt dokument krävs det lite detektivarbete för att hitta dokumentet om det ens är möjligt. Enligt en undersökning så lägger en kunskapsarbetare så mycket som mellan 10-30 procent av sin arbetstid för att söka efter relevant information. Har Ni informationsöar i er organisation så tar det tid att hitta relevant information om det ens går.  

Informationsöar gör det svårt att styra tillgängligheten, dvs att rätt person kan komma åt dokumentet och kan ändra i dokumenten och att andra personer inte får tillgång till hemlig information. 

Informationsstruktur och sökbarhet

Om organisationen använder sig av filserver för att spara sina dokument får det några konsekvenser som gör det svårt att hitta rätt.

Informationsstrukturen och vägledning att hitta rätt görs med hjälp av mappar  t ex J:\Projekt\Företaget_A\Budget\2009\

Även filnamnet används för att tala om vilken typ av information som finns i dokumentet t ex Budget_marknadsavdelning_våren_2009_utkast_version_03.doc

Detta arbetssätt kan fungera relativt bra så länge antalet användare och också antalet filer är begränsat.

Men det finns flera nackdelar med att använda sig av denna arbetsmetodik.

Svårt med en enhetlig namnsättning av dokumenten

Det är upp till varje användare att döpa sina filer själv, vi tänker och agerar olika därför kommer det inte att finns någon konsekvent namnstandard.

Det är oftast svårt att förstå vad en fil handlar om utan att öppna den, detta tar tid.

Svårt att styra var filer ska sparas

Många sparar filer på sin lokala C: disk och därmed blir det omöjligt för andra att se filerna. Dessutom kan all information förloras om den lokala disken kraschar eller en bärbar dator förloras.

Svårt för andra än originalförfattaren att hitta till rätt mapp, vi tänker och resonerar olika, vad som är självklart för författaren är inte det för alla andra.  

Samma fil kan sparas på flera ställen just för att det är svårt se var ursprungsfilen finns, med andra ord blir flera kopior utspridda och förvirring kan uppstå angående vilken som är det senaste och gällande dokumentet.

Inget sätt att informera andra om uppdateringar av dokument

När en användare uppdaterar ett dokument som även andra användare ska nyttja så förutsätter det att man informerar de berörda användarna om uppdateringen manuellt, vanligen via e-post.

Ett vanligt sätt att informera andra om en uppdatering är att skicka dokumentet som bifogad fil i ett e-postmeddelande till de andra. Detta gör att filen kommer att sparas på flera ställen och det blir svårare att veta vilken version som är den gällande.

Inget effektivt sätt att jobba gemensamt

När flera användare ska arbeta med ett gemensamt dokument blir det problem med att låsa filerna. Eftersom man normalt ändrar på filnamnet när man gör en större uppdatering kan flera personer jobbar med filen oberoende av varandra. Detta leder till att det är svårt att hitta rätt fil och se en korrekt versionshistorik på filen.

Behörigheten styrs oftast på mappnivå på filservern, det är svårt att bjuda in någon ifrån en t ex en annan avdelning som endast ska få tillgång till just det dokumentet och inte hela mappstrukturen.

Ingen riktig versionshistorik för filer

Versionshanteringen sköts genom att döpa om dokumentet varje gång man gör en ny version. Inte sällan använder man sig av versionnummer, datum och initialer i dokumentnamnet t ex Offert_SAAB_Ver_04_20100623_LB. Allt bygger på den manuell hantering och olika användare har sin logik för namnsättningen och efter ett tag finns det massor av filer i mappen och det blir svårt att veta vilken som är den gällande versionen och vem som uppdaterade den senast.

Används samma filnamn så skrivs originalinformationen över – man förlorar därmed historiken för detta dokument.                  

Ordning och reda

Någonstans vill organisationen få kontroll på sitt informationsflöde och ha kontroll och undvika ovanstående nackdelar. Organisationen vill få ökad effektivitet och kvalitet på informationshanteringen. Är ett dokumenthanteringssystem svaret på dessa frågor?

Med ett nytt dokumenthanteringssystem så kommer inte alla dokumenthanteringsproblem att lösa sig automatiskt. Det krävs struktur och en plan på hur man inom organisationen ska arbeta med dokumenthantering. 

I ordning och reda begreppet ligger också att man vill arbeta på ett liknande sätt när det gäller dokumenthantering. Detta är svårt att genomföra om organisationen inte har något annat systemstöd än det som operativsystemet och ordbehandlingsprogrammet erbjuder.

Stämmer denna problembild för Er organisation? Skriv gärna en kommentar.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 20, 2011

Nytt jobb, nya utmaningar.

Så har jag en ny arbetsgivare Precio AB, där jag ska jobba främst som kravanalytiker och projektledare i Sharepoint projekt.

De flesta stora förändringar, leder till en nytändning, så vad är väl bättre än att byta jobb ibörjan på ett nytt år?

En nytändning blir att jag ska sparka liv i bloggen igen. Jag har satt upp målet att dokumentera av mig mina erfarenheter kring dokumenthantering under våren, här på bloggen.

Personligen börjar jag inse att många företag och organisationer har en tickande informationshärdsmälta. Vad mernar jag med det?

Information sparas och distruberas utan någon egentlig strategi och resultatet blir så småningom stora inormationsöar(silos) där informationen växer okontrollerbart. Relevant information blir svår och svaårare att hitta, trots att den exisiterar.

Tänkta bloggposter under våren.

  1. Vad är problemet idag med dokumenthantering?
  2. Vad vill vi uppnå med vår dokumenthantering?
  3. Vad är ett dokumenthanteringssystem?
  4. Hur ska vi implementera ett dokumenterningssystem?
  5. Reflektion och hinder för att införa ett dokumenthanteringssystem?

Det blir en bloggpost i månaden fram till midsommar låter som ett acceptabelt mål under våren.

Skrivet av: Lars Blixt | maj 22, 2009

Vad är perfekt information?

Sitter hemma och funderar efter en middag med rödvin, vad är perfekt information?

Jag har de senaste dagarna stött på flera tillfällen, där informationen/kommunikationen inte varit perfekt.

Det som utlöste tankarna var när jag var på Biltema för att köpa nya bromsskivor till min gamla SAAB. Jag måste erkänna det direkt men jag handlar på Biltema och det är av en orsak och ingen annan priset och även öppettiderna.

För en dygt en vecka sedan var jag på Biltema, jag visste vad jag skulle ha bromsskivor och bromsklosar till en SAAB 900 1995.  En enkel söksida ordnar det med tre klick (eller en sökmotor med ett) för att få fram rätt information (Mekonomen har nästan kommit dit). Jag söker på mitt registreringsnummer som kopplar till bilmodell. Jag får sedan klicka på broms på menyn och sedan bromsskiva bak.

Men på biltema tar det längre tid, dels sökningen som inte är lika logisk. Men det som stör mig är när jag kommer till butiken och lyckas söka fram rätt bromsskiva med tillhörande artikel-nummer. På skärmen står det att det ligger på E19. Bra tänker jag, det här kommer att gå snabbt trots att jag får plocka delen själv samt att jag inte har någon att fråga.

Men när jag kommer till E19 så är det inte bara min bromsskiva som ligger på E19, det är alla bromsskivor som de säljer dvs ett hundratal till. Och det största problemet är att det varken ligger i bokstavsordning (Märke och modell) eller i art-nr ordning.

Jag pratar med en försäljare och han säljer att det är svårt att hålla ordning, de ska ligga i art-nr ordning men att bromsskivor tillkommer och att andra utgår. Så jag får helt sonika leta logiskt rad efter rad går jag igenom och efter en massa frustation så hittar jag till slut mina bromsskivor. Egentligen skulle det ha räckt med att jag knappade in mitt registreringsnummer vid en terminal (eller min mobiltelefon) sedan kunde rätt hylla ha en lysdiod som indikerade var bromsskivan fanns.

All information finns, men vi får leta manuellt. Detta är ett exempel ifrån en affär men kunde lika gärna ha varit något annat, vi vet vad vi ska ha, men det tar väldigt lång tid att hitta det.

En direkt översättning som mina kunder har (även jag själv ibland måste jag erkänna). De vill hitta just det dokumentet, det ärendet, den akten. Men det tar tid för de har inte en struktur, de jobbar olika och de sparar (nästan) samma dokument på olika ställen.

Så det är såna saker som jag funderar över, hur kan jag hitta rätt snabbare och vara säker på att det är det sista versionen av dokumentet?

Just nu har jag en kund som håller på att gå över ifrån att använda enbart C:\ och G:\ diskarna till att använda ett dokumenthanteringssystem med allt vad det innebär.  Vilka metaforer ska jag använda, hur ska jag på ett pedagogiskt sätt förändra deras arbetssätt? Hur ska vi konvertera alla den information som finns där idag? Japp på tisdag ska jag ha svaret. Vem vet jag kanske skriver en instruktion på bloggen som kanske kan hjälpa även andra.

Nog svamlat om det, du har jag lovat att spela pingis med barnen.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 20, 2009

Dokument- och ärendehantering min nya utmaning.

Igår var första dagen på mitt nya jobb hos Software Innovation som Business Analyst. Men jag misstänker att jag även kommer att arbeta med andra saker. Jag brukar på något konstigt sätt alltid hitta nya roller och uppgifter, tiden får utvisa vad det blir. Hur som helst är det spännande att byta arbete.

Nu återstår det lite innan jag är en riktig specialist inom dokument- och ärendeshantering, diarieföring och offentlig förvaltning. Ska försöka att reda ut alla begrepp och definitioner och räknar med jag kommer att lära mig mycket nytt under de närmaste veckorna.

Jag fick frågan vad gör Software Innovation  system 360  för någon nytta vad ger det kunderna?

-Ordning och reda på deras information och processer, svarade jag. Sedan kom vi in på en mer filosofisk diskussion kring information, kunskap och tillgång till information. Vad är värdet att ha tillgång till korrekt information vid rätt tillfälle?

Återkommer med blogginlägg kring hur vi kan hantera information på ett bättre sätt när jag är mer varm i kläderna.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 7, 2009

Se helheten och använd webb 2.0 i kundsupporten

Blir lite förvånad när jag följer debatten kring Com Hems kundsupport i Computer Sweden. Varför är det ingen av debattörerna som har ett helhetsperspektiv och varför är det ingen som förespråkar verktyg för att kunderna inte ska behöva ringa till supporten. En stor del av dagens kundsupport sker idag på öppna forum som inte är kopplade till de berörda företagen. Jag är inte kund hos Com hem så jag kan inte uttala mig om deras produkter/tjänster och kundsupport, men jag har erfarenhet från andra företag, t ex Telia och Tele2 och även deras support har en stor förbättringspotential.

HP:s CMO Mike Medenhall betonar betydelsen av att ha en komplett digital strategi kring marknadsföring och kundvård, där sociala medier är en central del. Han erkänner också att HP:s kunder i många fall får bättre och mer kvalificerad support i öppna forum än vad HP:s support själva kan ge.

Jag som kund vill lösa min fråga eller problem så fort och effektivt som möjligt, jag vill definitivt inte sitta i en telefonkö i 20 minuter för att sedan bli bortkopplad eller inte få något svar på mina frågor. Jag vill ha hjälp nu. Det är mer än en gång som jag lagt ut frågor på öppna forum och även fått svar på mina frågor.

Visst har alla nämnda leverantörer användarmanualer och även i vissa fall instruktionsfilmer. Men var är dialogen? Varför inte skapa FAQ som är levande och förändras. Varför inte använda sig av ett forum som leverantören själv tar ansvar för? Varför finns inte ett interaktivt felsökningsschema som kunden kan fylla i och följa innan han/hon kontaktar (ringer, e-post, chatt) kundtjänsten? Skapa en lärande kundsupport där både andra kunder kan hjälpa till och att även kundsupporten lär sig av sina kunder.

Det bästa är att det finns konkurrenskraftiga verktyg och de kostar inte en förmögenhet. Det krävs ett nytt tänk och en ny arbetsprocess inte 200 miljoner på ett nytt IT-system för att få en fungerande kundsupport.

Med en mer öppen, effektiv och transparent dialog med kunderna är jag övertygad att leverantörerna kan skapa en konkurrensfördel. Alla de svenska leverantörer av bredband och telefoni är lika usla, så vem vågar gå först mot kundsupport 2.0?

Lars Blixt Kunskapsarkitekt Logica

Denna text skickade jag in till Computer Sweden i november 2008 eftersom jag inte fått någon respons samt att jag ska skriva en blogginlägg kring Tele2:s kundsupport väljer jag att lägga ut texten här på min blogg och det är inte bara jag som får dålig support.

Återkommer snart med en bild ifrån verkligheten.

Skrivet av: Lars Blixt | december 4, 2008

Hur ser sveriges framtid ut?

Sveriges framtid sitter nu i skolbänken (japp de finns fortfarande). Hur kommer de att forma framtiden? Vilka nya företag kommer de att skapa? Kommer vi gamlingar kunna bli försörjda i framtiden?

Bara för att Sverige har ett välstånd och ett ”visst” försprång idag jmf med andra sk utvecklingsländer behöver detta inte betyda att vi automatiskt har ett högre BNP per capita än tex Kina och Indien om 30 år.

Vilka nationer är de mest kunskapstörstande nu när marginalkostnaden för information och kunskap  går mot noll.

Är det USA? Är det Japan? Är det Kina? Är det Indien? Är det Sverige?

Jag gör som Ted Valentin satsar mina pengar på Indien. Han har analyseratsina besök på essay.se och kommit till följande slutsats beroende på sökvolym och sökord.

Indien har lika många träffar som USA ungefär 30 000 per månad.  Enligt uppgift finns nästan 6 gånger så många internetanslutningar i USA gentemot Indien. (Ska kolla dessa uppgifter). Men det mest intressanta är vad de söker på.

USA

  1. people having sex
  2. human characteristics list
  3. fuchsian group
  4. list of human characteristics
  5. persuasive essay on obama
  6. advantages of computer
  7. define communication
  8. election 2008 essay
  9. disadvantages of globalization

Indien

  1. stock out risk
  2. advantages of computer
  3. industrial use of information technology
  4. ecological threats
  5. importance of communication for a manager
  6. disadvantages of computer
  7. recent trends in it
  8. advantages of information technology
  9. water pollution in india

Kina

  1. porter’s five force case
  2. international marketing case
  3. disadvantages of globalization
  4. intercultural negotiation
  5. particle filter code
  6. csr with chinese characteristics
  7. ikea culture
  8. pornographic animation
  9. ikea shanghai

Sverige finns tyvärr inte med i jämförelsen, men jag har bett Ted om han har några svenska uppgifter. Tyvärr gick det inte att jämföra äpplen och päron se Teds kommentar.

Så vad kan vi dra för slutsats?

Personligen tror jag att Indien är hungrigare, kvickare och väldigt välutbildade. Vilket kommer göra att de kommer att ha en hög tillväxttakt under de närmaste åren.

Men idagsläget skiljer en faktor 10 i löner jämfört med Sverige när det gäller t ex IT-tjänster. Är Sverige 10 gånger så bra? Skulle inte tro det.

Min erfarenhet är att de definitivt är minst på samma nivå som vi svenskar inom IT-tjänster, så hur ska vi konkurrera när våra konkurrenter ligger på ett pris på 75 kr timmen jämfört med 750 kr.

Ja vi kan ju alltid förse dem med jobb. Men vad ska vi vara bättre på? Var är morgondagens innovationer och entreprenörer som kan ersätta de arbetstillfällen som nu försvinner ut i landet?

Jag vet inte, jag saknar en vision för framtiden från det politiska etablissemanget. Då är det bra att det finns sådana som Ted Valentin som drar igång 24 timmar affärsutveckling under trivsamma former.

Skrivet av: Lars Blixt | december 3, 2008

En hållbar lärarutbildning?

Idag lämnades betänkade till en hållbar lärarutbildning. Jag har inte hunnit läsa de 495 sidorna, kommer nog inte att göra det heller. Verkar vara gediget arbete och några ljuspunkter kan jag se. Går även att se på presskonferensen här.

Utredningen rekommenderar att ”man inom samtliga lärarutbildningar undersöker hur IT kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver”

IT har definitivt fått en större tyngd bara att se att ord blir handling

Men söker jag igenom dokumentet så finner jag 0 träffar på kreativitet och webb 2.0, 1 träff på innovation, 18 träffar på internet.
Jag återkommer när jag skummat utredningen lite mer noggrant och en mer ingående analys.

Men herr Björklund fokuserar på krav, struktur och betyg under presskonferensen. Jag saknar nytänk, ny pedagogik kopplat till IKT. Men jag är inte förvånad.

Här är ett litet videoklipp som kanske kan inspirera från Charles Leadbeater

Older Posts »

Kategorier