Någon form av definition av kunskap och hur det hänger ihop med andra välkända begrepp som information och kompetens är en bra start. Jag börjar direkt med att säga att detta är min uppfattning om vad kunskapsbegreppet är, har du en avvikande uppfattning skriv gärna din uppfattning i kommentarsfältet.

Data är råmaterial en serie 1 och 0 utan någon innebörd eller andra symboler. När data sätts i ett sammanhang t ex bokstäver blir det till ord och meningar och då har vi information.

När informationen sätts i ett större sammanhang har vi kunskap, t ex en lärobok, checklista, interaktivutbildning. All denna kunskap som vi kan lagra är kodbar. Om kunskapen inte går att koda och inte att föra över via från en informationskälla till en människa kallar vi det för tyst kunskap. Sedan kan man argumentera om det finns någon kunskap i boken, eller om det först är när en person har tolkat det som står i boken och lagt det till sin egen kunskapsbas i hjärnan.

Slutligen har vi kompetensbegreppet som är kopplat till en specifik uppgift eller en specifik situation.

Kompetens bygger på: Kunskap (erfarenheter), Vilja och Förmåga. Alla dessa tre parametrar måste vara uppfyllda för att du skall anses vara kompetent. Det innebär att om du har förmågan och kunskapen men saknar viljan att utföra arbetet då är du inte kompetent för uppgiften.

Sedan har vi två andra begrepp som också är centrala som infördes av Leif Edvinsson på dåvarande Skandia under 1990-talet. Strukturkapital och intellektuellt kapital. Enkelt uttryck är strukturkapitalet allt det med immateriellt värde som finns i organisationen när de anställda har gått hem. Medan det intellektuella kapitalet är alla individers samlade kompetenser (egentligen ett vidare begrepp än kompetens, men i detta läge struntar vi i det).

En annan person som skrivit mycket kring kunskapshantering och kunskapsbegreppet är Karl-Erik Sveiby, många intressanta artiklar finns samlade på hans site.