Skrivet av: Lars Blixt | april 11, 2011

Vad är problemet idag med dokumenthantering?

Handen på hjärtat, visst har du både privat och professionellt ibland svårt att hitta rätt information? Du är inte ensam se DN artikeln kring att vi slösar bort vår arbetstid. Hur kunde det bli så här? Varför ska vi syssla med med dokumenthantering? Med dokumentering menar jag i stort sett samma sak som wikipedias definition, dvs följande delar   

  1. Skapa/upprätta dokument
  2. Fastställande/godkännande av dokumentet
  3. Förändring av dokumentet
  4. Hitta/söka dokumentet
  5. Arkivering/Rensning.

Varför dokumenthantering?

Sedan persondatorns intåg på arbetsplatser har informationsmängden i organisationer ökat drastiskt. Det har blivit enklare att skapa och spara elektroniska dokument samt att kommunikationen med elektroniska dokument har ökat, detta sammantaget gör att dokumenten ganska snart blir svåra att överblicka. Det krävs en plan och struktur för att skapa ordning och reda på sin organisations dokumentation. 

Grundtanken är att det ska vara enkelt och effektivt att hantera information i organisation för hela verksamheten. Men handen på hjärtat hur ser det ut i din organisation?

  • Är det lätt att hitta relevanta dokument?
  • Vet vi säkert vilken version av dokumentet som är gällande och var jag hittar den senaste versionen?
  • Kan alla som behöver det komma åt den relevanta informationen?

Vanligt med Informationsöar

Idag är det vanligt i organisationer att informationen finns på många olika platser. Organisationen använder sig av filservrar, personlig hårddiskar och egen e-post som dokumenthantering. Dessa informationsöar är svåra att överblicka och nå.

För en användare som ska hitta ett specifikt dokument krävs det lite detektivarbete för att hitta dokumentet om det ens är möjligt. Enligt en undersökning så lägger en kunskapsarbetare så mycket som mellan 10-30 procent av sin arbetstid för att söka efter relevant information. Har Ni informationsöar i er organisation så tar det tid att hitta relevant information om det ens går.  

Informationsöar gör det svårt att styra tillgängligheten, dvs att rätt person kan komma åt dokumentet och kan ändra i dokumenten och att andra personer inte får tillgång till hemlig information. 

Informationsstruktur och sökbarhet

Om organisationen använder sig av filserver för att spara sina dokument får det några konsekvenser som gör det svårt att hitta rätt.

Informationsstrukturen och vägledning att hitta rätt görs med hjälp av mappar  t ex J:\Projekt\Företaget_A\Budget\2009\

Även filnamnet används för att tala om vilken typ av information som finns i dokumentet t ex Budget_marknadsavdelning_våren_2009_utkast_version_03.doc

Detta arbetssätt kan fungera relativt bra så länge antalet användare och också antalet filer är begränsat.

Men det finns flera nackdelar med att använda sig av denna arbetsmetodik.

Svårt med en enhetlig namnsättning av dokumenten

Det är upp till varje användare att döpa sina filer själv, vi tänker och agerar olika därför kommer det inte att finns någon konsekvent namnstandard.

Det är oftast svårt att förstå vad en fil handlar om utan att öppna den, detta tar tid.

Svårt att styra var filer ska sparas

Många sparar filer på sin lokala C: disk och därmed blir det omöjligt för andra att se filerna. Dessutom kan all information förloras om den lokala disken kraschar eller en bärbar dator förloras.

Svårt för andra än originalförfattaren att hitta till rätt mapp, vi tänker och resonerar olika, vad som är självklart för författaren är inte det för alla andra.  

Samma fil kan sparas på flera ställen just för att det är svårt se var ursprungsfilen finns, med andra ord blir flera kopior utspridda och förvirring kan uppstå angående vilken som är det senaste och gällande dokumentet.

Inget sätt att informera andra om uppdateringar av dokument

När en användare uppdaterar ett dokument som även andra användare ska nyttja så förutsätter det att man informerar de berörda användarna om uppdateringen manuellt, vanligen via e-post.

Ett vanligt sätt att informera andra om en uppdatering är att skicka dokumentet som bifogad fil i ett e-postmeddelande till de andra. Detta gör att filen kommer att sparas på flera ställen och det blir svårare att veta vilken version som är den gällande.

Inget effektivt sätt att jobba gemensamt

När flera användare ska arbeta med ett gemensamt dokument blir det problem med att låsa filerna. Eftersom man normalt ändrar på filnamnet när man gör en större uppdatering kan flera personer jobbar med filen oberoende av varandra. Detta leder till att det är svårt att hitta rätt fil och se en korrekt versionshistorik på filen.

Behörigheten styrs oftast på mappnivå på filservern, det är svårt att bjuda in någon ifrån en t ex en annan avdelning som endast ska få tillgång till just det dokumentet och inte hela mappstrukturen.

Ingen riktig versionshistorik för filer

Versionshanteringen sköts genom att döpa om dokumentet varje gång man gör en ny version. Inte sällan använder man sig av versionnummer, datum och initialer i dokumentnamnet t ex Offert_SAAB_Ver_04_20100623_LB. Allt bygger på den manuell hantering och olika användare har sin logik för namnsättningen och efter ett tag finns det massor av filer i mappen och det blir svårt att veta vilken som är den gällande versionen och vem som uppdaterade den senast.

Används samma filnamn så skrivs originalinformationen över – man förlorar därmed historiken för detta dokument.                  

Ordning och reda

Någonstans vill organisationen få kontroll på sitt informationsflöde och ha kontroll och undvika ovanstående nackdelar. Organisationen vill få ökad effektivitet och kvalitet på informationshanteringen. Är ett dokumenthanteringssystem svaret på dessa frågor?

Med ett nytt dokumenthanteringssystem så kommer inte alla dokumenthanteringsproblem att lösa sig automatiskt. Det krävs struktur och en plan på hur man inom organisationen ska arbeta med dokumenthantering. 

I ordning och reda begreppet ligger också att man vill arbeta på ett liknande sätt när det gäller dokumenthantering. Detta är svårt att genomföra om organisationen inte har något annat systemstöd än det som operativsystemet och ordbehandlingsprogrammet erbjuder.

Stämmer denna problembild för Er organisation? Skriv gärna en kommentar.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 20, 2011

Nytt jobb, nya utmaningar.

Så har jag en ny arbetsgivare Precio AB, där jag ska jobba främst som kravanalytiker och projektledare i Sharepoint projekt.

De flesta stora förändringar, leder till en nytändning, så vad är väl bättre än att byta jobb ibörjan på ett nytt år?

En nytändning blir att jag ska sparka liv i bloggen igen. Jag har satt upp målet att dokumentera av mig mina erfarenheter kring dokumenthantering under våren, här på bloggen.

Personligen börjar jag inse att många företag och organisationer har en tickande informationshärdsmälta. Vad mernar jag med det?

Information sparas och distruberas utan någon egentlig strategi och resultatet blir så småningom stora inormationsöar(silos) där informationen växer okontrollerbart. Relevant information blir svår och svaårare att hitta, trots att den exisiterar.

Tänkta bloggposter under våren.

  1. Vad är problemet idag med dokumenthantering?
  2. Vad vill vi uppnå med vår dokumenthantering?
  3. Vad är ett dokumenthanteringssystem?
  4. Hur ska vi implementera ett dokumenterningssystem?
  5. Reflektion och hinder för att införa ett dokumenthanteringssystem?

Det blir en bloggpost i månaden fram till midsommar låter som ett acceptabelt mål under våren.

Skrivet av: Lars Blixt | maj 22, 2009

Vad är perfekt information?

Sitter hemma och funderar efter en middag med rödvin, vad är perfekt information?

Jag har de senaste dagarna stött på flera tillfällen, där informationen/kommunikationen inte varit perfekt.

Det som utlöste tankarna var när jag var på Biltema för att köpa nya bromsskivor till min gamla SAAB. Jag måste erkänna det direkt men jag handlar på Biltema och det är av en orsak och ingen annan priset och även öppettiderna.

För en dygt en vecka sedan var jag på Biltema, jag visste vad jag skulle ha bromsskivor och bromsklosar till en SAAB 900 1995.  En enkel söksida ordnar det med tre klick (eller en sökmotor med ett) för att få fram rätt information (Mekonomen har nästan kommit dit). Jag söker på mitt registreringsnummer som kopplar till bilmodell. Jag får sedan klicka på broms på menyn och sedan bromsskiva bak.

Men på biltema tar det längre tid, dels sökningen som inte är lika logisk. Men det som stör mig är när jag kommer till butiken och lyckas söka fram rätt bromsskiva med tillhörande artikel-nummer. På skärmen står det att det ligger på E19. Bra tänker jag, det här kommer att gå snabbt trots att jag får plocka delen själv samt att jag inte har någon att fråga.

Men när jag kommer till E19 så är det inte bara min bromsskiva som ligger på E19, det är alla bromsskivor som de säljer dvs ett hundratal till. Och det största problemet är att det varken ligger i bokstavsordning (Märke och modell) eller i art-nr ordning.

Jag pratar med en försäljare och han säljer att det är svårt att hålla ordning, de ska ligga i art-nr ordning men att bromsskivor tillkommer och att andra utgår. Så jag får helt sonika leta logiskt rad efter rad går jag igenom och efter en massa frustation så hittar jag till slut mina bromsskivor. Egentligen skulle det ha räckt med att jag knappade in mitt registreringsnummer vid en terminal (eller min mobiltelefon) sedan kunde rätt hylla ha en lysdiod som indikerade var bromsskivan fanns.

All information finns, men vi får leta manuellt. Detta är ett exempel ifrån en affär men kunde lika gärna ha varit något annat, vi vet vad vi ska ha, men det tar väldigt lång tid att hitta det.

En direkt översättning som mina kunder har (även jag själv ibland måste jag erkänna). De vill hitta just det dokumentet, det ärendet, den akten. Men det tar tid för de har inte en struktur, de jobbar olika och de sparar (nästan) samma dokument på olika ställen.

Så det är såna saker som jag funderar över, hur kan jag hitta rätt snabbare och vara säker på att det är det sista versionen av dokumentet?

Just nu har jag en kund som håller på att gå över ifrån att använda enbart C:\ och G:\ diskarna till att använda ett dokumenthanteringssystem med allt vad det innebär.  Vilka metaforer ska jag använda, hur ska jag på ett pedagogiskt sätt förändra deras arbetssätt? Hur ska vi konvertera alla den information som finns där idag? Japp på tisdag ska jag ha svaret. Vem vet jag kanske skriver en instruktion på bloggen som kanske kan hjälpa även andra.

Nog svamlat om det, du har jag lovat att spela pingis med barnen.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 20, 2009

Dokument- och ärendehantering min nya utmaning.

Igår var första dagen på mitt nya jobb hos Software Innovation som Business Analyst. Men jag misstänker att jag även kommer att arbeta med andra saker. Jag brukar på något konstigt sätt alltid hitta nya roller och uppgifter, tiden får utvisa vad det blir. Hur som helst är det spännande att byta arbete.

Nu återstår det lite innan jag är en riktig specialist inom dokument- och ärendeshantering, diarieföring och offentlig förvaltning. Ska försöka att reda ut alla begrepp och definitioner och räknar med jag kommer att lära mig mycket nytt under de närmaste veckorna.

Jag fick frågan vad gör Software Innovation  system 360  för någon nytta vad ger det kunderna?

-Ordning och reda på deras information och processer, svarade jag. Sedan kom vi in på en mer filosofisk diskussion kring information, kunskap och tillgång till information. Vad är värdet att ha tillgång till korrekt information vid rätt tillfälle?

Återkommer med blogginlägg kring hur vi kan hantera information på ett bättre sätt när jag är mer varm i kläderna.

Skrivet av: Lars Blixt | januari 7, 2009

Se helheten och använd webb 2.0 i kundsupporten

Blir lite förvånad när jag följer debatten kring Com Hems kundsupport i Computer Sweden. Varför är det ingen av debattörerna som har ett helhetsperspektiv och varför är det ingen som förespråkar verktyg för att kunderna inte ska behöva ringa till supporten. En stor del av dagens kundsupport sker idag på öppna forum som inte är kopplade till de berörda företagen. Jag är inte kund hos Com hem så jag kan inte uttala mig om deras produkter/tjänster och kundsupport, men jag har erfarenhet från andra företag, t ex Telia och Tele2 och även deras support har en stor förbättringspotential.

HP:s CMO Mike Medenhall betonar betydelsen av att ha en komplett digital strategi kring marknadsföring och kundvård, där sociala medier är en central del. Han erkänner också att HP:s kunder i många fall får bättre och mer kvalificerad support i öppna forum än vad HP:s support själva kan ge.

Jag som kund vill lösa min fråga eller problem så fort och effektivt som möjligt, jag vill definitivt inte sitta i en telefonkö i 20 minuter för att sedan bli bortkopplad eller inte få något svar på mina frågor. Jag vill ha hjälp nu. Det är mer än en gång som jag lagt ut frågor på öppna forum och även fått svar på mina frågor.

Visst har alla nämnda leverantörer användarmanualer och även i vissa fall instruktionsfilmer. Men var är dialogen? Varför inte skapa FAQ som är levande och förändras. Varför inte använda sig av ett forum som leverantören själv tar ansvar för? Varför finns inte ett interaktivt felsökningsschema som kunden kan fylla i och följa innan han/hon kontaktar (ringer, e-post, chatt) kundtjänsten? Skapa en lärande kundsupport där både andra kunder kan hjälpa till och att även kundsupporten lär sig av sina kunder.

Det bästa är att det finns konkurrenskraftiga verktyg och de kostar inte en förmögenhet. Det krävs ett nytt tänk och en ny arbetsprocess inte 200 miljoner på ett nytt IT-system för att få en fungerande kundsupport.

Med en mer öppen, effektiv och transparent dialog med kunderna är jag övertygad att leverantörerna kan skapa en konkurrensfördel. Alla de svenska leverantörer av bredband och telefoni är lika usla, så vem vågar gå först mot kundsupport 2.0?

Lars Blixt Kunskapsarkitekt Logica

Denna text skickade jag in till Computer Sweden i november 2008 eftersom jag inte fått någon respons samt att jag ska skriva en blogginlägg kring Tele2:s kundsupport väljer jag att lägga ut texten här på min blogg och det är inte bara jag som får dålig support.

Återkommer snart med en bild ifrån verkligheten.

Skrivet av: Lars Blixt | december 4, 2008

Hur ser sveriges framtid ut?

Sveriges framtid sitter nu i skolbänken (japp de finns fortfarande). Hur kommer de att forma framtiden? Vilka nya företag kommer de att skapa? Kommer vi gamlingar kunna bli försörjda i framtiden?

Bara för att Sverige har ett välstånd och ett ”visst” försprång idag jmf med andra sk utvecklingsländer behöver detta inte betyda att vi automatiskt har ett högre BNP per capita än tex Kina och Indien om 30 år.

Vilka nationer är de mest kunskapstörstande nu när marginalkostnaden för information och kunskap  går mot noll.

Är det USA? Är det Japan? Är det Kina? Är det Indien? Är det Sverige?

Jag gör som Ted Valentin satsar mina pengar på Indien. Han har analyseratsina besök på essay.se och kommit till följande slutsats beroende på sökvolym och sökord.

Indien har lika många träffar som USA ungefär 30 000 per månad.  Enligt uppgift finns nästan 6 gånger så många internetanslutningar i USA gentemot Indien. (Ska kolla dessa uppgifter). Men det mest intressanta är vad de söker på.

USA

  1. people having sex
  2. human characteristics list
  3. fuchsian group
  4. list of human characteristics
  5. persuasive essay on obama
  6. advantages of computer
  7. define communication
  8. election 2008 essay
  9. disadvantages of globalization

Indien

  1. stock out risk
  2. advantages of computer
  3. industrial use of information technology
  4. ecological threats
  5. importance of communication for a manager
  6. disadvantages of computer
  7. recent trends in it
  8. advantages of information technology
  9. water pollution in india

Kina

  1. porter’s five force case
  2. international marketing case
  3. disadvantages of globalization
  4. intercultural negotiation
  5. particle filter code
  6. csr with chinese characteristics
  7. ikea culture
  8. pornographic animation
  9. ikea shanghai

Sverige finns tyvärr inte med i jämförelsen, men jag har bett Ted om han har några svenska uppgifter. Tyvärr gick det inte att jämföra äpplen och päron se Teds kommentar.

Så vad kan vi dra för slutsats?

Personligen tror jag att Indien är hungrigare, kvickare och väldigt välutbildade. Vilket kommer göra att de kommer att ha en hög tillväxttakt under de närmaste åren.

Men idagsläget skiljer en faktor 10 i löner jämfört med Sverige när det gäller t ex IT-tjänster. Är Sverige 10 gånger så bra? Skulle inte tro det.

Min erfarenhet är att de definitivt är minst på samma nivå som vi svenskar inom IT-tjänster, så hur ska vi konkurrera när våra konkurrenter ligger på ett pris på 75 kr timmen jämfört med 750 kr.

Ja vi kan ju alltid förse dem med jobb. Men vad ska vi vara bättre på? Var är morgondagens innovationer och entreprenörer som kan ersätta de arbetstillfällen som nu försvinner ut i landet?

Jag vet inte, jag saknar en vision för framtiden från det politiska etablissemanget. Då är det bra att det finns sådana som Ted Valentin som drar igång 24 timmar affärsutveckling under trivsamma former.

Skrivet av: Lars Blixt | december 3, 2008

En hållbar lärarutbildning?

Idag lämnades betänkade till en hållbar lärarutbildning. Jag har inte hunnit läsa de 495 sidorna, kommer nog inte att göra det heller. Verkar vara gediget arbete och några ljuspunkter kan jag se. Går även att se på presskonferensen här.

Utredningen rekommenderar att ”man inom samtliga lärarutbildningar undersöker hur IT kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver”

IT har definitivt fått en större tyngd bara att se att ord blir handling

Men söker jag igenom dokumentet så finner jag 0 träffar på kreativitet och webb 2.0, 1 träff på innovation, 18 träffar på internet.
Jag återkommer när jag skummat utredningen lite mer noggrant och en mer ingående analys.

Men herr Björklund fokuserar på krav, struktur och betyg under presskonferensen. Jag saknar nytänk, ny pedagogik kopplat till IKT. Men jag är inte förvånad.

Här är ett litet videoklipp som kanske kan inspirera från Charles Leadbeater

Skrivet av: Lars Blixt | november 10, 2008

Världens bästa skola?

Nu har det varit Skolforum 2008 i Älvsjö mellan den 27-29 oktober. Jag var inte där, skulle säkert vara intressant och givande, men eftersom jag inte arbetar inom skolområdet så har jag svårt att se mig själv ta tre dagars semester för att besöka utställningen och mässan. I dessa tider när både tekniken finns och inte kostar en förmögenhet, hade jag hoppats på att åtminstone några av seminarierna gick att följa på webben, videocast eller podcast hade inte spelat så stor roll.

Kanalen som man kommunicerar till allmänheten är en annonsbilaga i DN som även finns på nätet. Det imponerar inte på mig. Varför inte ha en digital strategi kring kommunikation och även en dialog med intresserade parter? Om detta ska förespråka framtiden, då ser det mörkt ut för Sverige?

Jämför med en annan konferens som helt ligger på nätet och där det går att diskutera ämnet efteråt, det är så jag vill se kommunikation inom skolområdet.

Jag blir inte så förvånad när jag läser att kommunikation på nätet skiljer sig åt mellan generationerna, de drog en gräns över 35 år.

Men bara för att man är gammal behöver det inte betyda att man inte använder den nya tekniken på ett kreativt sätt titta bara på Howard Reingold och hans Smart mobs, håller definitivt världsklassfast han fyllt 60 år. Titta på hans video från Ted talks från 2005, och se att han ligger åtskilligt längre fram än herr Björklund i tänk kring samarbete och utveckling. Väl värd att se. Lyckas inte klippa in TED videos så här är länken.

Sedan har vi en annan gubbe som också är min favorit inom området, Stephen Heppell, vet inte hur gammal han är men han är definitivt över 35 år. Lyssna och lär.

Skrivet av: Lars Blixt | oktober 14, 2008

Bäst i klassen?

Fick en bilaga i brevlådan idag Bäst i klassen som var reklam från Nacka Kommun. Visst är det kul att kommunen informerar om hur Nacka arbetar med skolfrågorna och visar sig i framkant. Men var finns diskussion och utvecklingen, en papperskopia utan att ens ha en PDF känns inte så framåtskridande. Det fanns en intressant artikel om Myrsjöskolan där alla elever har en egen dator, det är inget självändamål men det känns ändå som Myrsjöskolan ligger före Skuru Skola där mina barn går. Skulle också vara intressant och se vad Björknäs skolan ska göra tillsammans med Microsoft

Vi fick i höstas reda på att de ska lansera en ny skolportal i Moss, jag väntar fortfarande spänt hur det har tänkt att integrera föräldrarna i detta arbete.

Så länge kan de som är intresserade av skolans utveckling och vilka problem den står infrör titta på en bra video, fast den kommer ifrån USA.  Har lagt upp en hel del andra videos kring utbildning och lärande på min vodpod sida.

Skrivet av: Lars Blixt | oktober 11, 2008

Hur får jag hjälp att minnas?

I mitt jobb men även privat använder jag det som i dagligt tal kallas för internet. Informationsmängden som jag tillgång till via nätet är otrolig, men ändå händer det att jag vet att jag har läst om just den saken tidigare, eller att jag sett eller hört det. Som bekant är inte mitt minne 100% säkert. Jag har olika knep för att hitta rätt igen. Inget är rocket science men det skulle vara intressant att höra vilka metoder andra personer har.

  • Kontrollera webbplatsern som jag senast besökt fungerar bäst om jag hittat något intressant de senaste dagarna
  • Göra om sökningen på google eller besöka bloggen, nyhetssidan därifrån jag hittade sidan
  • Spara bokmärket om det är något intressant och återvända senare, använda delicious/
  • Spara sidan med onenote eller evernote och gå tillbaka senare
  • Sedan använder jag mig av bloggar för att länka till intressanta sidor då minns jag lättare efter det att jag skrivit samt att jag kan gå tillbaka till det som jag har gjort
  • Jag använder mig också av vodpod för att lägga bokmärken på mina intressanta videos
  • Jag kan bli bättre men hur hamnar jag på rätt spår? Jag har inte allt på nätet utan jag är också tvungen att hantera mina e-mail, då använder jag mig av xobni som är ett otroligt verktyg som redan sparat mig timmar i tid. Finns det några andra som använder nätet mycket och har problem med att hitta rätt igen?

    Äldre inlägg »

    Kategorier

    Följ

    Få meddelanden om nya inlägg via e-post.